Värmlands riksdagsmän är märkvärdigt aktiva bloggare. Ett helt gäng finns på VF och moderaten Jan Evert Rådhström på NWT. Bara vänsterpartisten Marie Engström saknas. Här är bloggens kortrecension:
Berit Högman (S): Uppdateras just nu ett par gånger i veckan. Medellånga inlägg med strikt politiskt innehåll. Få bilder. Korrekt och inte särskilt personligt. Betyg 2.
Bengt Berg (V): Vänsterpartistisk poet och kommunpolitiker från Torsby, som sannolikt kommer att sitta i riksdagen nästa period. Sporadiskt uppdaterad blogg. Politik uppblandat med kultur, med viss personlig touch. Få bilder. Betyg 3. Skulle verkligen kunna bättre, inbillar man sig.
Lars Mejern Larsson (S): Socialdemokratisk riksdagsman med facklig bakgrund. Intensivt uppdaterad blogg med mycket bilder både från vardag och arbete. Här får man verkligen följa Mejerns dagar, om än främst med bilddokumentation. Texterna är det värre med. Mycket korta satser som dessutom är illa skrivna med en kommatering som garanterat ingen svensklärare (eller annan människa) kan begripa. Aldrig några utvecklade resonemang, vilket är ett självklart minus. Ändå en kul blogg. Klar 4a i betyg, i den här konkurrensen.
Nina Larsson (FP): Hyfsat regelbundet uppdaterad blogg. Mest seriös politik men även en del om privata förehavanden (Nina Prenumererar på Fantomen). En och annan bild. Vettig blogg men inte mer än 3 i betyg. En knapp 3a.
Christian Holm (M):Rätt så lik Nina Larssons blogg ovan. Holm har dock mycket mer utrikiska reflektioner på sin blogg och är än mindre benägen att skriva något egentligt privat. Betyg 2. Tyvärr trist.
Ann Kristine Johanson (S): Regelbundet uppdaterad, men nästan bildbefriad och, med tanke på mediabilden av Ann Kristin Johansson, en väldigt opersonlig blogg. Som dom flesta bloggar här, oambitiös. 2:a i betyg.
Dan Kihlström (KD): Ett mönster börjar skönjas. Se ovan. Betyg 2. Utan ambitioner.
Jan Evert Rådhström (M): Mycket kompetent och personligt färgad blogg. Uppdateras 2-3 gånger i veckan. Betyg 4,5. Rådhström tycker faktiskt till om allt mellan himmel och jord. Minus för den lilla andelen reflektioner på privatlivet, men det är absolut inget problem, eftersom Rådhström är så personlig om sitt arbete och i sina åsikter. Inläggen är långa men inte störande långa. Plus i kanten för det levande språket. Ambitiöst, kort sagt.
Med tanke på det senast skrivna är det lätt att utse Jan Evert Rådhström till segrare, överlägsen sådan. Som lika klar tvåa kom Mejern, som dock gör det väldigt lätt för sig när han aldrig skriver något längre. Men som bildblogg betraktat är den helt godkänd. Det är ett smidigt sätt han hittat att omvandla politikens säkert ofta trista vardag till smältbar information på.
I övrigt är det väldigt tråkigt. Jodå, man berättar om arbetsdagens huvudteman, men på ett så fantastiskt oengagerande vis. Fanns det inga aha-upplevelser alls man kunnat spinna iväg på under dagen? Var det tvunget att bli så här tråkigt? Skärpning, eller lägg ner bloggandet.